NAP-omprövningen av Ljungan – bakgrund, process och betydelse

Inlägget har faktagranskats av sakkunnig med insyn i processen.

Inledning

Omprövningen av vattenkraften i Ljungan har nu inletts inom ramen för den nationella planen (NAP) för moderna miljövillkor. Ansökningar om omprövning av moderna miljövillkor för vattenkraftverken i Ljungan har lämnats in till Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt, vilket innebär att villkoren för älvens reglering nu ska prövas mot dagens miljölagstiftning. För Ljungan är detta en viktig och historisk process.

Bakgrund

Jag skrev redan 2013 om vattendomen för Viforsens kraftverk. Den domen reglerar hur verksamheten får bedrivas, bland annat hur vattenståndet får variera och hur regleringen ska ske.

Inom ramen för den nationella planen (NAP) ska äldre tillstånd för vattenkraften nu prövas mot dagens miljölagstiftning. Syftet är att ge vattenkraften moderna miljövillkor samtidigt som den fortsatt ska bidra till elförsörjningen.

Detta inlägg är en saklig genomgång av hur processen går till och varför den är betydelsefull för Ljungan.

Vilken domstol handlägger ärendet?

Omprövningen handläggs av Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt, som ansvarar för vattenverksamheter i denna del av landet.

Överklagande: Beslut från mark- och miljödomstolen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.

Hur går processen till?

Förenklat ser handläggningen ut så här:

Respektive verksamhetsutövare lämnar in ansökan om moderna miljövillkor. Domstolen granskar om ansökan är komplett. När ansökan bedöms som fullständig kungörs den. Ansökan skickas därefter på remiss till berörda myndigheter, kommunen och andra sakägare. Remissinstanserna lämnar yttranden och sökanden får möjlighet att bemöta dessa. Domstolen kan därefter hålla huvudförhandling innan nytt beslut meddelas.

Ansökningar om omprövning av moderna miljövillkor för vattenkraftverken i Ljungan har lämnats in till Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt i enlighet med NAP. När domstolen bedömer att ansökningarna är fullständiga kungörs de och skickas ut på remiss.

Processen är juridisk och kan pågå under en längre tid innan slutlig dom meddelas.

Den nuvarande vattendomen

Den gällande vattendomen för Viforsen reglerar bland annat:

tillåtna variationer i vattenstånd hur reglering och återreglering får ske vilka nivåer som är tillåtna, tillsyn och kontroll

Domen beslutades under en tid då miljölagstiftningen såg annorlunda ut än i dag. Omprövningen innebär att dessa villkor nu prövas mot moderna miljökrav.

Bild på del av den nuvarande vattendomen

Faktaruta: Ljungans biologiska värden

Sträckan mellan havet och Viforsen omfattar cirka 17 kilometer strömmande vatten med dokumenterade lek- och uppväxtområden.

I systemet finns bland annat:

Östersjölax – genetiskt särskild Ljunganstam

Havsöring

Harr och andra strömvattenarter

Ljungans lax tillhör Östersjöpopulationen av Salmo salar men utgör en genetiskt särskild älvstam, formad av lång anpassning till just detta vattensystem.

Historiskt har även ål förekommit i systemet. Ålen växer upp i sötvatten och vandrar till Sargassohavet för lek. Vandringshinder har påverkat artens möjligheter att nå uppväxtområden.

Variationer i vattenföring och vattenstånd påverkar bland annat:

lekbottnars funktion, bottenfauna, strandzoner, fiskens beteende och vandring

Varför är detta betydelsefullt?

NAP-omprövningen är en del av en nationell process, men för Ljungan är den samtidigt lokal och konkret.

Det är första gången på länge som villkoren för älvens reglering prövas samlat utifrån dagens kunskap om miljö och ekologi. För en älv med en genetiskt särskild laxstam och betydande biologiska värden är detta en viktig milstolpe.

Hur domstolen slutligen bedömer frågan återstår att se, men processen markerar en ny fas i Ljungans moderna historia.

Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.