Flossing med spinn/haspel och flugfiskeutrustning

image

Flossing, lining eller snagging lax och havsöring är en fiskemetod som beskrivs i Peter Fröjds artikel nedan. Artikeln har tidigare publicerats på olika facebooksidor och rönt en hel del uppmärksamhet. Den publiceras nu i en reviderad upplaga nedan i Leos Ljunganinfo. Peter har i den reviderade upplagan även tagit med flossing med flugfiskeutrustning. Han beskriver också i slutet av artikeln den utbyggda älven Ljusnans problem med att utveckla laxfisket!
En presentation av den erfarne sportfiskaren Peter Fröjd och hans företag Scandinavianfishing finns längst ned på den här sidan. Jag vill rikta ett stort tack till Peter för att du har gett mig tillstånd att publicera artikeln med dina egna bilder. Peter Fröjd är upphovsrättsinnehavare. Upphovsrättsliga regler gäller. Det innebär att det är tillåtet att länka till Leos Ljunganinfo och artikeln. Däremot krävs tillstånd av Peter Fröjd om du vill återge mer än mindre delar av artikeln eller använda bilderna. Kontaktuppgifterna till Peter finns i presentationen!

image

FLOSSING MED SPINN/HASPEL OCH FLUGFISKEUTRUSTNING /Peter Fröjd/
Satt den rätt . . ?
Laxfiskaren står med böjt spö och ropar fisk nedanför kraftverket vid en av våra betongälvar. Flera av medfiskarna frågar – Sitter den rätt ? Nappade den? Detta är för oss invigda ett vant beteende och jag ska försöka förklara för de oinvigda vad detta går ut på.
Efter många års kämpande av olika organisationer har laxpopulationen i vårt inlandshav Östersjön ökat enormt. Massor av lax återvänder till sina hemälvar och fisketrycket har ökat explosionsartat vid våra utbyggda älvar.
Vid tidigare år innan betongälvarnas fiskeklubbar fick ordning på sina regler, bedrevs ett omfattande ryckfiske vid dessa älvar. Detta ryckfiske speciellt i rent uppsåt är i dag helt borta och de som fiskar är naturligtvis ute för upplevelsen att fånga en stor lax. För stor lax finns det i dag rikliga mängder av och Sverige har kanske i dag det bästa laxfisket i världen. Tyvärr kan man säga att de flesta som fiskar inte förstår vilket fiskesätt de bedriver?
Det som egentligen tar bort den rätta känslan av laxfiske är att fisken nästan aldrig nappar på våra omsorgsfullt bundna flugor. Fisken blir helt enkelt felkrokade i den hårda strömmen då stora populationer av lax och ibland öring samlas på komprimerade platser.
Fisket går ju till så att man många gånger fiskar ned sin fluga med långa uppströmskast vid flugfisket eller med spinnfluga och sänke. Flugan blir då presenterad i det vattenskiktet där laxen står. Speciellt då laxen stiger och är aggressiv gapar den större än då den bara står. Man får då in linan/tafsen via munnen och laxen blir krokad på fel sida. Dvs den sida på laxen som är den motsatta i strömriktningen. Kom ihåg att detta gäller även det som man anser vara renodlat fiske med flugspö samt med den populära spinnflugan. Flugfisket med tunga grain linor anser jag vara det mest optimala för denna fiskemetod.
Det händer även att flugan sitter i rätt mungipa (sidan mot fiskaren) eller i tungan. Men detta är även motsägelsefullt då nappet av fisken är i de flesta fall knappt märkbart. Tyvärr så sitter massor av lax fel på detta vis och många laxar felkrokas i fenor och på den övriga fiskkroppen. Detta är ju också en självklarhet då kanske tusentals laxar samlas på endast några kvadratmeter.
Vattenföringen är mycket viktig för denna typ av fiske. Vid för låg vattenföring så hinner laxen undan och svepet med tafsen för att komma in i munnen misslyckas. Vid väldigt hård vattenföring är det lättare att flugan slår fast på själva fiskens fenor eller kropp.
Men tro för den skull inte att det är lätt att få rätt krokade laxar på detta sätt – Det vore mycket enklare om fisken nappade som vi är vana med i norska eller i outbyggda älvar.
Undertecknad har framgångsrikt fiskat lax i många av våra utbyggda älvar och jag trodde personligen i många år att mina laxar nappade. Jag ville helt enkelt tro att så var fallet. Jag fiskade med olika färgkombinationer med mina flugor. Mörka flugor i mörkt väder och ljusa i ljust väder som man lärt sig att fiska ibland annat Norge. Jag hade ett utvecklat system i mitt fiske och kunde inte riktigt komma underfund med det ologiska?
Min gamla fiskarkollega Helge Wiklund sa till mig att det inte spelar någon roll vilken fluga du använder – Du måste inse att fisken har flugan i fel mungipa. Inte ens då med facit på hand trodde jag på hans ord.
Han berättade att vid tidigare fisken då laxen tidigare hade kommit upp till de så kallade skivborden vid det övre kraftverket i Ljusne. Vi fiskade med en liten laxfluga berättade han, med ett litet blyhagel framför flugan.
Massor av lax hade samlats på dessa platser och de kastade bara ut och lät flugan driva i strömmen. Till slut flöt den in i någon gapande lax mun! Detta konstaterade de redan på femtio och sextiotalet. Den kände Snoddas blev även erkänd som storfiskare på den tiden – fast folkkäre Snoddas, kanske blev mest erkänd som storfiskare utan fiskekort än som flossingfiskare som ingen kände till på den tiden.
Detta var för ett antal år sedan och jag anammade och funderade på vad han sade. Det var ju verkligen så och hur kunde fisken ha flugan i fel mungipa då jag hade känt att det nappade? Men det fanns ju en massa faktorer i fisket som inte var logiskt för att fånga fisk.
För det första var det vattentemperaturen. Vart i världen skulle man fiska bra efter lax med en temperatur på över tjugo grader. Alla som verkligen fiskat lax vet att det är i princip lönlöst att fiska lax i den temperaturen. Vi kom sedan på att ju högra vattentemperaturen steg desto bättre blev fisket och fångsterna. I Norge som exempel skulle vi inte fått ett napp?
Vita flugor fiskade bra på natten i becksvart mörker på fem meters djup. Fortfarande med flugan i fel mungipa. Nedströms draggande fluglina då vattnet går hårt som släpps vertikalt rakt ned – Med resultatet att flugan åker rakt ned i gapet på stigande gapande laxar. Detta gör att många tror vid krokning rakt i munnen att laxen huggit.
Vi testade även med helt blanka krokar och resultatet var tyvärr lika. Det nappade inte mindre för det. Men den rätta tjusningen med flugorna betydelse var definitivt borta. Däremot var det effektivare med små tunna flugor än bara blanka krokar som styrde bättre i vattnet. De slank in lättare i fiskmunnen helt enkelt. För grovt dressade flugor med långa vingar fiskade inte bra i den hårda strömmen och snurrade alltför lätt i vattnet.
Det visar sig även att just nattfisket kan på vissa platser vara effektivt. En van fiskare som vi inte vill nämna namnet på från Bergeforsen kom med den förklaringen att på natten stod laxen närmare botten och då kunde man lättare komma åt den med sänke och fluga.
På dessa platser var det tjockt med lax dagtid men med otroligt dåliga fångster. Nattetid togs det massor av lax på fisket som vanligt efter botten. Detta är vanligt förekommande vid många populära platser och något att tänka på. Sollefteå och Stockholms ström som exempel?
Just den amerikanska studien visar att det är den stigande laxen som är lättast att kroka – Då den stiger och klipper med munnen. Teorin är nog riktig, för vid senare fisken i augusti och september då det står mycket lax i älven kan det vara väldigt svårt att få kroken att sitta rätt. Det blir då enbart felkrokade laxar om inget händer med vattenströmmen så laxen åter börjar på ett nytt försök att leta sig uppåt.
Läste just att spinnflugefiskarna i Ljungan stod för en del fångster i värmen. Detta är också garanterat felkrokade laxar som så kallat nappat. Ingen lax i Ljungan nappar frivilligt i tempen över tjugo grader. Det går alldeles utmärkt och är effektivt att fiska lax med dessa metoder där mycket fisk samlas. Det gäller både för flugfisket och för spinnfisket.
Men i takt med ökade laxpopulationer i våra så kallade vilda älvar bör vi nog vara observanta om det finns platser där det under längre tider uppehåller sig stora mängder fisk. Där bör nog ett fiskeförbud vara på sin plats. Är vattenmängden riklig så kan fisket vara framgångsrikt även i varmt vatten och bitovilliga fiskar. Men det viktigaste med fisket i betongälvarna är i skrivande stund att laxodlingarna får sin avelsfisk för att trygga för kommande generationer.
Däremot då vattentemperaturen sjunker fram september och laxarna har börjat anta sin lekdräkt – då kommer huggvilligheten fram. Då kan dessa tidigare omöjliga laxar vara rent huggvilliga på olika beten. Nu vet jag att det är många som kommer att dementera och idiotisera mina påståenden. Men jag har även många framgångsrika kollegor som stöder det jag publicerat i denna artikel.
Det finns även studier på detta ifrån Amerika – där metoden kalls för flossing eller lining samt snagging salmon. Detta kan sökas på internet och jag bifogar några länkar. I Amerika debatteras detta fiskesätt hårt i själva moralen och etikfrågan då det gäller att fånga fisk. Många i Amerika anser att detta fiske ska förbjudas.
Personligen så har jag inget emot detta fiske utan tvärtom. Jag tycker det är trevligt och det är även en stor möjlighet för allmogen att utnyttja våra utbyggda och förstörda älvar.
Men dessa observationer som jag skrivit har egentligen ingen betydelse i själva fisket eller fiskens fortlevnad. Sportfisket vid våra betongälvar har utvecklats efter rådande förhållanden och vi kan väl egentligen vara glada för vårt utnyttjande av de förstörda älvarna. Fiskodlingarna fångar snabbt sin avelsfisk som är det viktigaste. Det är ju bara att ta vara på laxboomen som råder just nu – för bättre blir det inte.
Tyvärr som jag anser det är att denna utveckling med otroliga mängder lax inte tas till vara bättre ur rent forskningssyfte? Få om någon har varit så engagerad av Ljusnanfisket som undertecknad – Vi skrev även om detta ämne under den tiden då vi hette Ephemera.nu, samt Svensktsportfiske.se. Vi fick ju naturligtvis ordentligt på tafsen av den tidens debattörer som tyckte att vi var fullständigt inskränkta i ämnet.
Men jag läste en kommentar från Andreas Persson som var riktigt intressant och i det temat har vi också tidigare gjort studier. Andreas skriver att Bollnäsströmmarna trots sina usla vattendomar kryllade ju med stirr under den perioden man körde upp fisk från Ljusne.
Detta observerade vi också uppe i Mellan-Ljusnan under denna period. Vi fick även laxar vid ett tiotal tillfällen vid harrfiske på hösten. Massor av stirr/smolt nappade även under dessa år.
Jag såg även ett program från Norge angående problemen med den odlade rymda laxen (opptrettslax) där man ansåg att den största faran med den laxen var då den blandade sig under leken med den vilda laxen i älvarna inte hade förmågan att ge någon avkomma?? Rätt eller fel?
Vi såg ju tidigare att den med lastbil uppkörda laxen förmodligen lekte och gav mängder av avkomma eller var det så enkelt att det även kompensationsplanterdes laxungar? Någon som vet?
Jag tror det var 1991 som transporterna med lax upphörde pga sina vattendomar vid olika FVO. Detta satte då Länsstyrelsen stopp för och hävdade detta pga olika fisksjukdomar som kräftpest och UDN som var på ropet den tiden.
Här var inte Fortum själva med mer än fiskmästaren själv som representant på den tiden. Det var många tunga instanser som motsatte sig till denna kompensationsåtgärd och det skulle aldrig enligt dessa herrar komma upp någon sjukdom i älven längre än till Ljusnefors kraftverk.
I dag är vi kanske mer berikad på information och kompetensen bland de styrande har väl förhoppningsvis blivit bättre?
Skulle man nu inte göra ett nytt försök att köra upp laxar upp till Ljusnan i rent forskningssyfte? Man skulle kunna se om laxen fortplantar sig på de gamla lekbottnarna och man kan även genom smoltfällor samt märkning av den uppkörda laxen lätt följa laxen samt smoltens utveckling. Laxfällan i Ljusne är i dag så utvecklad att det vore enkelt samt billigt att ta upp och transportera tonvis med lax vidare.
Tydligen har jag missat något – men finns det i dag någon teamleader i själva laxfrågan då det gäller just Ljusnan som exempel? Det skulle om den inte redan finns, behövas en utvecklingsgrupp som jobbar med dessa frågor – Men inte något EU eller annat projekt där projektledarna endast är intresserade av sin egen utkomst.
Jag personligen känner i skrivande stund inte att det finns någon som driver detta projekt utan det kacklas överallt i hönsgården (även jag).
Nya reformer på regeringsnivå angående laxens fria vandringsvägar är ju förhoppningsvis på antågande. Vi får hoppas att detta utvecklas och inte invecklas av en massa teoretiker som inte har mer erfarenhet av laxen än som smörgåsmat.
http://www.scandinavianfishing.se

Peter Fröjd

Länkar nedan från Amerikanska Forum angående Snagging Salmon.

http://www.fishwithjd.com/2012/06/01/oregon-takes-a-stand-against-lining-flossing/

http://ontariofishingcommunity.com/forums/index.php?showtopic=23850

http://www.salmoncrazy.com/forum/index.php/topic/57944-liningliftingflossing-while-float-fishing/

image

PETER FRÖJD OCH SCANDINAVIANFISHING.
Peter Fröjd driver sitt sportfiskeföretag Scandinavianfishing från Arbrå i Hälsingland. Företaget är mest känt för alla typer av fiskeguidningar och försäljning av fiskeprodukter.
Adressen är: Storgatan 75 A 82010 Arbrå. Mobilnummer 070 574 1413
Scanadinavianfishings orgnr: 590923-7579
Hemsida: http://www.scandinavianfishing.se
Peter Fröjd är 54 år och har fiskat i hela världen – samt även bott i Chile. Men favoritplatsen för fiske är ändå Ljusnans vattensystemet med alla typer av fisken. Norge var även i många år en andra boplats.
Olika typer av flugfiske är i första hand favoritmetoden – men även spinn och mete är populärt.
Laxen och havsöringen är kanske favoritfiskar, men även harr och öring samt röding är populära sportfiskar. Peter Fröjd fiskar också gädda och gös.

Peter Fröjd

Peter Fröjd

En kommentar till Flossing med spinn/haspel och flugfiskeutrustning

  1. Ping: Flossing – med spinn och flugutrustning. Reviderad! | Leos Ljunganinfo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s