Du kan behöva klicka på rubriken för att dela inlägget!
Jag tar tacksamt emot inlägg och synpunkter på Leos Ljunganinfo. Tack för ditt inlägg, Johan!

Fler återställningar behövs tycker Johan Norman.
Foto Leo Oras
Inlägg av Johan Norman
ANGÅENDE RESTAURERING AV LJUNGANS LEKPLATSER
Någonting som jag har funderat på efter att ha läst bl a Perola Nordbergs bok ”Ljungan, Vattenbyggnader i den näringsgeografiska miljön” är att sträckan nedan Matfors måste ha varit relativt ”produktiv”.
I mångt & mycket verkar det som att endast en bråkdel av laxen tagit sig ovan Matfors.
Detta tycks till viss del berott på naturliga orsaker.
”Om Medelpad, Akademiskt lärdomsprov av Matthias Nordal 1716” utgiven av Medelpads Fornminesförening 1980 kan man på sidan 27 läsa:
”… av vilket det största , Matforssen, ligger i Tuna socken. Mot berggrunden, som sträcker sig över älvens hela bredd, störtar sig vattenmassorna med en sådan kraft, att laxarna sällan kunna komma längre än hit …”
Samma uppgifter hittas i Perolas Nordbergs bok på sidan 47, här kan man läsa att några laxfisken inte finns att finna ovan Matfors, dock ska ett högvatten 1728 ha resulterat i att lax togs så långt upp som 14-15 mil. De följande 35 åren sågs aldrig lax så långt upp i älven.
Dock nämns i Perolas Nordbergs bok på sidan 31 & 48 att under 1500-talet kunde en del lax passera Matforsen då man årligen tog vraklax i ålhus längre upp i Torps & Borgsjö socknar.
År 1698 Byggdes Matforsen över helt av fasta fisken & det rapporterades att i princip all vandrande lax fångades.
Dessa fisken finns kvar ända tills flottningen på allvar startar & älven öppnas för timret, men då ska man komma ihåg att laxen & öringen istället missgynnas av att bark från timret täcker lekbottnarna.
År 1898 startar som vi vet bygget av Viforsens kraftverk som effektivt slutligen stänger älven för vandrande fisk. En trappa installerades dock men den hade stora problem.
Tittar vi nu på statistiken över fångad fisk ser vi följande:

Ska man nu tolka statistiken tycks en del fisk ändå tagit sig ovan Matfors med tanke på det stora tapp som syns kring 1899-1900 då kraftverket färdigställdes & vandringsvägen kraftigt begränsas.
Men fortfarande tas ”hyfsade” mängder fisk även efter kraftverksbygget, man ska också betänka att älven nu rensats för flottningen plus att bark täcker lekplatserna.
Laxen har inte haft det lätt. Samtidigt ökar också fisketrycket ute i havet över tid.
Nedskräpningen av havet bidrar också till att laxstammen minskar.
Givetvis borde man arbeta mot att öppna upp vandringsvägarna förbi kraftverken men eftersom Ljungan har 14 kraftverk så blir det svårt att genomföra.
I ett första skede borde man koncentrera sig på att återställa lekplatserna nedan Viforsen i större utsträckning då dessa historiskt sett verkar ha varit gynnsamma.
Detta skulle gynna både laxen & öringen. Vidare tycker jag att man borde överväga att sätta ut lax igen för att hjälpa ljunganstammen under en tid, givetvis ska man då i så stor utsträckning som möjligt hämta ”materialet” ur den befintliga stammen. Det finns många som skulle vilja hjälpa till med detta.
En begränsning av kustfisket skulle nog också övervägas.
Lämna ett svar till Christer Borg Avbryt svar