Angående restaureringen av Ljungans lekplatser. Inlägg av Johan Norman.

Du kan behöva klicka på rubriken för att dela inlägget!

Jag tar tacksamt emot inlägg och synpunkter på Leos Ljunganinfo. Tack för ditt inlägg, Johan!

Allstaforsen efter återställning. Fler återställningar behövs tycker Johan Norman. Foto Leo Oras

Allstaforsen efter återställning.
Fler återställningar behövs tycker Johan Norman.
Foto Leo Oras


Inlägg av Johan Norman
ANGÅENDE RESTAURERING AV LJUNGANS LEKPLATSER
Någonting som jag har funderat på efter att ha läst bl a Perola Nordbergs bok ”Ljungan, Vattenbyggnader i den näringsgeografiska miljön” är att sträckan nedan Matfors måste ha varit relativt ”produktiv”.
I mångt & mycket verkar det som att endast en bråkdel av laxen tagit sig ovan Matfors.
Detta tycks till viss del berott på naturliga orsaker.
”Om Medelpad, Akademiskt lärdomsprov av Matthias Nordal 1716” utgiven av Medelpads Fornminesförening 1980 kan man på sidan 27 läsa:
”… av vilket det största , Matforssen, ligger i Tuna socken. Mot berggrunden, som sträcker sig över älvens hela bredd, störtar sig vattenmassorna med en sådan kraft, att laxarna sällan kunna komma längre än hit …”
Samma uppgifter hittas i Perolas Nordbergs bok på sidan 47, här kan man läsa att några laxfisken inte finns att finna ovan Matfors, dock ska ett högvatten 1728 ha resulterat i att lax togs så långt upp som 14-15 mil. De följande 35 åren sågs aldrig lax så långt upp i älven.
Dock nämns i Perolas Nordbergs bok på sidan 31 & 48 att under 1500-talet kunde en del lax passera Matforsen då man årligen tog vraklax i ålhus längre upp i Torps & Borgsjö socknar.
År 1698 Byggdes Matforsen över helt av fasta fisken & det rapporterades att i princip all vandrande lax fångades.
Dessa fisken finns kvar ända tills flottningen på allvar startar & älven öppnas för timret, men då ska man komma ihåg att laxen & öringen istället missgynnas av att bark från timret täcker lekbottnarna.
År 1898 startar som vi vet bygget av Viforsens kraftverk som effektivt slutligen stänger älven för vandrande fisk. En trappa installerades dock men den hade stora problem.
Tittar vi nu på statistiken över fångad fisk ser vi följande:
image
Ska man nu tolka statistiken tycks en del fisk ändå tagit sig ovan Matfors med tanke på det stora tapp som syns kring 1899-1900 då kraftverket färdigställdes & vandringsvägen kraftigt begränsas.
Men fortfarande tas ”hyfsade” mängder fisk även efter kraftverksbygget, man ska också betänka att älven nu rensats för flottningen plus att bark täcker lekplatserna.
Laxen har inte haft det lätt. Samtidigt ökar också fisketrycket ute i havet över tid.
Nedskräpningen av havet bidrar också till att laxstammen minskar.
Givetvis borde man arbeta mot att öppna upp vandringsvägarna förbi kraftverken men eftersom Ljungan har 14 kraftverk så blir det svårt att genomföra.
I ett första skede borde man koncentrera sig på att återställa lekplatserna nedan Viforsen i större utsträckning då dessa historiskt sett verkar ha varit gynnsamma.
Detta skulle gynna både laxen & öringen. Vidare tycker jag att man borde överväga att sätta ut lax igen för att hjälpa ljunganstammen under en tid, givetvis ska man då i så stor utsträckning som möjligt hämta ”materialet” ur den befintliga stammen. Det finns många som skulle vilja hjälpa till med detta.
En begränsning av kustfisket skulle nog också övervägas.

Det här inlägget postades i Flottningsrensningar och återställningar (restaureringar), Nyheter. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Angående restaureringen av Ljungans lekplatser. Inlägg av Johan Norman.

  1. Kenneth Ledin skriver:

    Bra läsning!

  2. leooras skriver:

    Tack för din kommentar Kenneth! Bra och lärorikt tycker jag också!

  3. Christer Borg skriver:

    Alltid fantastiskt bra med historik. Det enda jag är ”lite emot” är följande:
    ”Givetvis borde man arbeta mot att öppna upp vandringsvägarna förbi kraftverken men eftersom Ljungan har 14 kraftverk så blir det svårt att genomföra.”

    Att det är svårt vet alla. men ser vi inte den möjligheten och strövar emot den kommer vi aldrig att uppnå någonting. Givetvis kanske just laxen inte behöver komma längre än till MAtfors, som ovan beskrivs. men sedan tror jag nog Ljungan som alla andra älvar har haft fisk som vandrat inom älven, men inte ut i havet. Det handlar inte bara om havsvandrande lax, det handlar om all fisk som tidigare vandrat, även i inlandet.
    Vi behöver ha tillbaka detta generellt, av biologiska skäl och av sociala (rättviseskäl). Det är inte ok att en enda näring ”dödar” en hel älv och suboptimerar för sitt enda syfte. Speciellt inte som de pengar de tjänar på detta förfarande hamnar på andra ställen än lokalt/regionalt.

    Fiskvandring förbi de flesta kraftverk är ett krav helt enkelt. Inte av rena sportfiskeskäl, utan av andra skäl. Sedan kommer sportfisket att gynnas också, som en synergieffekt och det är givetvis bra.

    I Ångermanälven ska nu två stora projekt starta om restaureringar. En idé är att låta laxen vandra förbi det ”naturliga” vandringshindret historiskt sett, Nämforsen. Varför det? Jo, då kan de vandra upp i Fjällsjöälven där den tidigare kanske inte funnits, men som utgör över 1 mil fina habitat. Detta som kompensation för alla forsar som är borta i huvudfåran… En betydligt bättre kompensationsåtgärd än att fortsätta odla lax i Ångermanälven. Vet inte om de möjligheten finns i Ljungan, vill bara ge ett annat sätt att tänka. Det är nu slut på tiden när alla skulle tänka som ”kraftbolagsdirektörer”, på kraftens bästa allena… 😉

    Sedan är det nu en lagstiftning på gång som öppnar upp dessa möjligheter, så det blir nog inte så svårt att genomföra inom några år.

    Som sagt, oerhört viktigt med fakta och historia.

  4. leooras skriver:

    Tack för din kommentar Christer! Alltid lika positivt att ta del av dina synpunkter. Du ser möjligheter! Ett faktum är dock att ett par dagars grävning i t ex Grenforsen gör hela forsen till en betydligt bättre plats för bl a lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Med relativt små åtgärder kan flera områden i Ljungan få en betydligt bättre ekologisk miljö än vad det är idag. Det handlar om att återställa älven till hur den såg ut före de mycket omfattande flottningsrensningarna som gjordes från 1818 och några år framåt. Se för övrigt rubrik Kategorier klicka på Flottningsrensningar och återställningar. Allt på höger sida i bloggen! Projekten i Ångermanälven är helt underbara. För Ljungans del handlar det enligt min åsikt om rivning av några kraftverk för att få en god ekologisk balans!

  5. Johan Norman skriver:

    Tack för tankarna Christer. Givetvis ska man sträva mot att öppna upp alla vandringshinder, som sportfiskare stirrar man sig nog tyvärr ibland blind på laxen och öringen och glömmer de andra fiskarterna.

    Problemet som jag ser i Ljungan är att hon har så pass många kraftverk på en ”relativt” kort sträcka. Först har du Viforsen, Matforsen, Skallböle, Nederede, Ljunga osv. Nu är vi inte ens, grovt räknat, 9 mil upp i älven och vi har redan passerat fem kraftverk, totalt kommer vi om vi fortsätter att passera 14 stycken.

    Mina tankar kring ett framtida ”åtgärdsprogram” för Ljungan skulle börja med att först återställa biotoperna och lekplatserna nedan viforsen för att hjälpa lax- och öringstammarna att återhämta sig och bli någorlunda självbärande. En bonus av detta är ju att det övriga djur & fisklivet kring Ljungan också får bättre levnadsområden. I detta skede måste man nog också ge sig på kraftbolagen så att de följer de bestämmelser som finns kring vattenflödena.
    Jag tror att om man skulle börja öppna upp vandringsvägarna nu, med den kraftigt försvagade laxstam som Ljungan har, skulle man förmodligen göra stammen en björntjänst då jag misstänker att de historiska lekplatser som kan ha funnits ovan Matfors för länge sedan förstörts.
    Med detta sagt menar jag dock inte att man ska glömma vandringsvägarna. Då man sen ser att laxen & öringen återhämtat sig kan man börja arbeta med att öppna upp förbi dammarna. Kanske två dammar i taget, samtidigt ser över de tänkbara lekplatser och biflöden som finns i dessa områden så att man inte skickar upp fisken i ”döda” områden.

    Nackdelen med denna plan är ju att de övriga vandrande arterna får stå tillbaka i det första skedet men det är nog tyvärr ett pris man får vara beredd att betala i början. Sett på långsikt så kommer även dessa arter att gynnas.

    Ett ganska massivt arbete, javisst!
    Men man måste ju ha visioner annars händer inget.

  6. leooras skriver:

    Tack för din kommentar Johan! Självklart ska vi Ljunganfiskare arbeta för, precis som du skriver, att restaurera lek och uppväxtplatserna nedströms Viforsen. Biflödena till Ljungan måste också restaureras, framförallt Stångån, men även alla bäckar är viktiga. Detta kan vi arbeta med idag! Det arbetet pågår! Det ena utesluter inte det andra. Ny lagstiftning kan så småningom leda till samma resultat som i Penobshot river. Se Kategorier Penobshot river. Där rivs dammarna. Det är nog nödvändigt för att skapa nya strömsträckor ovanför Viforsen. Förr eller senare kommer det att ske! Viktigt att Älvräddarna, Sportfiskarna och alla andra goda krafter får en bättre lagstiftning för att effektivt driva sitt arbete!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.