Ljungan behöver moderna miljövillkor – nu

Av Daniel Persson

Daniel Persson har anmält regleringen vid Viforsens kraftverk till Länsstyrelsen Västernorrland. Tillsynsärendet har diarienummer 5690-2026. Här publiceras Daniels debattartikel i sin helhet med hans tillstånd.

Ljungan behöver moderna miljövillkor – nu

Hur mycket är en överenskommelse om miljöhänsyn värd när den inte är ett bindande villkor? Händelserna i Ljungan den här sommaren ger anledning att ställa frågan.

Korttidsregleringen i nedre Ljungan har under sommaren varit extremt påtaglig. Vattenföringen har höjts och sänkts kraftigt, med negativa konsekvenser för vattenmiljön och de vilda fiskbestånden.

Helgens händelse är det tydligaste exemplet. Enligt Statkraft påbörjades sänkningen vid Viforsen omkring klockan 01 den 22 augusti. Från cirka 153 kubikmeter per sekund sänktes flödet till 58 klockan 16 den 23 augusti – omkring 95 kubikmeter per sekund på 39 timmar.

Det är anmärkningsvärt eftersom Statkraft tidigare redovisat en överenskommelse med SMHI om att tappningsförändringen inte ska överstiga 45 kubikmeter per sekund och dygn. Redan 2013 konstaterade bolaget att gränsen överskridits och uppgav att åtgärder skulle vidtas.

Vad betyder då 45 kubikmeter per sekund och dygn? Ett kalenderdygn, en löpande 24-timmarsperiod eller ett dygn från det att förändringen påbörjas? En miljöbegränsning får inte förlora sin betydelse på grund av hur ett dygn definieras.

Frågan är större än en enskild händelse. Viforsens funktion är att återreglera korttidsregleringen uppströms innan vattnet når nedre Ljungan. Länsstyrelsen har själv konstaterat att korttidsreglering i praktiken sker vid Viforsen trots att detta inte är tillåtet enligt gällande dom.

Regleringen i hela älvsystemet måste samordnas så att Viforsen kan uppfylla sin funktion. Nedre Ljungan kan inte bära miljökonsekvenserna när kraftproduktion och elpris påverkar hur och när vattenkraften produceras.

Ljunganfiskarna har tidigare haft en god och konstruktiv dialog med kraftbolaget. Men den här sommaren är det svårt att se att den hänsyn vi diskuterat får genomslag i regleringen.

Ljungan och dess unika vildlaxbestånd behöver moderna och bindande miljövillkor. Även synen på kompensation måste förändras. Fokus kan inte fortsätta ligga på utsättning av odlad fisk som kompensation för vattenkraftens skador. I dagens situation har utsättningarna negativa konsekvenser, både ekologiskt och ekonomiskt. Modern förvaltning måste prioritera naturlig reproduktion, fungerande livsmiljöer och genetiskt starka vilda bestånd.

Det kräver ett bredare politiskt perspektiv. Fiskvägar är viktiga, men löser inte problemet ensamma. Vattenkraftsutbyggnaden har gjort att stora delar av Ljungans naturliga strömvattenmiljöer försvunnit eller kraftigt förändrats. Passage hjälper inte om livsmiljöerna fisken ska nå saknas eller inte fungerar.

Därför behövs en helhetsplan där fiskvandring, flöden, korttidsreglering, livsmiljöer, naturlig reproduktion och kraftproduktion behandlas tillsammans.

Inför valet borde våra politiker svara på en större fråga: 

Är vi beredda att ge Ljungan en modern miljöanpassning som utgår från hela älvens ekosystem – även när det kräver mer av kraftindustrin än att bygga fiskvägar?

Ljungan behöver inte fler enskilda lösningar. Den behöver en långsiktig plan för en fungerande älv.

Daniel Persson

Artikeln publicerades även i ST.nu den 28 augusti 2026.