Laxprojektet i Ljungan (Statkraftprojektet) mötesanteckningar 28/5 2015

Mötesanteckningar 28/5 Viforsen
Närvarande:
Leo Oras, Ljunganfiskarna
Mats Holmberg, Ljunganfiskarna Ronnie Nordström, Sundsvalls kommun Kenneth Ottosson, Sundsvalls kommun/FVO
Anders Berglund, Länsstyrelsen
Angela Odelberg, Statkraft
Morten Stickler, Statkrafto
Sjur Gammelsrud, Statkraft
Harry Braxenholm, Statkraft
Kenneth Karlsson, Statkraft

Unimiljörapport
Arbetet från UniMiljö Research (augusti 2014) är nu färdigt i en slutrapport. Två referenser (Göntzi och Kristofers) saknas dock i rapporten och detta ska kontrolleras med UniMiljö. Forskarna genomförde arbetet enligt plan och förväntningar. Målet med arbetet var att kartlägga potentiella flaskhalsar för lax i utvalda delar av älven genom att använda en nyligt utarbetad metodik «Håndbok for miljødesign for regulerte vassdrag (CEDREN, 2014). Kartläggningen skulle undersöka följande förhållanden:
– D1: Kartläggning älvklasser, substrat och skydd
– D2: Kartlägga lekhabitat
Huvudresultaten säger att Ljungan nedströms Viforsens kraftverk domineras av djupa och lugnflytande områden med få forsar, både på låg och hög vattenföring. Vidare säger resultaten att älvsträckningen domineras av grus och sten, med inslag av sand och block. Det är generellt lite substrat för skydd, det vill säga hög grad av sedimentering. Djupa områden kan potentiellt vara viktiga habitat för ungfisk (2+) och vuxen fisk. Det är god spridning av lekområden, men varje område i sig själv är begränsade i storlek. Viforsen, Grenforsen, Allstaforsen, Prästholmarna och Strömön är de viktigaste områdena.
Rapporten föreslår undersökningar som kartläggning av antal lekfisk, elfiske efter äldre laxungar (2+) på djupa områden, att existerande information ombeståndsförhållandena mellanlax och havsöring sammanställs, inkluderat data från elfiske, historiska fångster och annan information som kan beskriva storlek, struktur och utveckling hos bestånden. Likaså föreslås den gällande utsättningen och förvaltningspraxisen i vattendraget utvärderas i förhållande till kunskap som finns internationellt om effekter av utsättningar. Det föreslås vidare att åtgärder för substrat och skydd värderas (tex utläggning av lekgrus, rensning av existerande substrat).
Öringutsättning
Stor andel smolt dog under 2014 på grund av höga vattentemperaturer. 10.000 havsöringsmolt sattes ut 24/5. 11.000 st planeras sättas nästa år och 38.000 st under 2017 enligt vattendom. Ingen utsättning utöver detta då omprioritering har gjorts i FVO för att istället lägga pengar på biotopsvård.
Planering 2015
Projektet är nu i slutfasen av sina aktiviteter för denna gång. Planer för 2015 blev diskuterat samt vägen vidare. En åtgärdsplan som säger något om kostnader är viktigt, men det är även viktigt att beakta risker med åtgärderna. Som exempel innebär åtgärden att rensa substrat från sediment en potentiell risk för frigörande av föroreningar. Vidare är det viktigt att ha alla fakta på bordet innan åtgärder kan analyseras rättvist. 2015 är följande planerat:
-Flygscanning v 36, flöde i samråd med VRF (Statkraft) -Elfiske v 36, flöde i samråd med VRF (Länsstyrelse) -Bottenfauna (Statkraft)
-Påbörja förslag till åtgärdsplan (FVO)
-Slutrapport och slutseminarium december 2015 (Statkraft/projektgrupp)

Anteckningarna är skrivna av Angela Odelberg, Statkraft

Photo Leo Oras

Photo Leo Oras

Det här inlägget postades i Flottningsrensningar och återställningar (restaureringar), Statkraft. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s