Kompensationsutsättning smittar Ljustorpsån?

Smittar kompensationsutsättningen av lax och havsöring i Indalsälven Ljustorpsåns vilda havsöringsbestånd med UDN?

Jag har fått medgivande av Andreas Östlund Hall att publicera hans artikel om UDN i Ljustorpsån.

Läs Andreas artikel nedan:

Först och främst, notera att det mig veterligen inte finns bevis på att det är just Bergeforsens utsättningsfisk som smittar Ljustorpsåns vilda bestånd, men det kan anses mycket troligt med tanke på förutsättningarna. Jag tar inte i mitt inlägg ställning till rätt eller fel med varken utsättningar eller fiske i t.ex. Bergeforsen. Jag fiskar själv i samtliga tre vatten som omnämns.

UDN
Indalsälvens nedre delar håller om somrarna och höstarna lax som återvänt till älven efter en tid i havet för att leka. Det tar stopp redan vid Bergeforsens kraftverk några kilometer uppströms älvmynningen, vilket gör att enorma mängder lax samlas här. Denna del av älven är känd för sitt laxfiske som år efter år levererar mängder med storlax för såväl spinn- som flugfiskare.

Då chansen att fånga sin livs fisk är hög lockar detta fiske både lokala och långresande fiskare. För att få fiska på ”ZON 1” gäller det att vara på tårna när fiskekorten släpps, ca 6 månader innan laxen kommer, då intresset för dessa fiskekort är minst sagt stort.

Då det inte förekommer framgångsrik lek i någon utsträckning sätter man ut bland annat lax, väldigt mycket lax. För den typ av laxfiske som bedrivs i älven är utsättningen av lax förstås positivt, men det negativa visar sig lagom till havsöringssäsongen drar igång, när laxfisket avtagit och många av de tillresta gästerna åkt hem.

UDN. En grym sjukdom som slår ut laxfiskars normala beteende och sedan tar död på den. Svampangripna laxar som står och svajar längs stranden, som inte reagerar när man närmar sig, många gånger heller knappt när man petar på dem. Utbredningen av UDN i Indalsälven/Bergeforsen är enligt min uppfattning extremt stor, men detta får inte särskilt mycket uppmärksamhet på internetforum och i media, kanske på grund av att det i en första analys påverkar odlad lax och havsöring i en ”kraftverksälv” utan någon naturlig reproduktion att tala om. Vissa källor hävdar att UDN bryter ut extra mycket i kraftverksälvarna på grund av att fisken bland annat blir stressad av att stå ”packad” nedströms onaturliga vandringshinder, som t.ex. vid Bergeforsens kraftverk/damm. Kanske kan det även påverkas av odlingen/hanteringen vid odling.
Ungefär halvvägs upp till Bergeforsens kraftverk från älvmynningen i havet rinner en å vid namn Ljustorpsån ut. En bit upp i Ljustorpsån ansluter även Mjällån. Fantastiskt fina åar som ringlar sig fram i en underbar skogsmiljö. Dessa humusfärgade åar håller ett fint bestånd av framförallt naturligt reproducerande havsöring (finns även gott om harr samt någon enstaka lax). Det har visat sig att många laxar från Bergeforsen som bär sjukdomen och är fulla med svampangrepp ställer sig i åns nedre delar (flera kilometer uppströms). Kanske för att slippa trängas med alla andra fiskar i Bergeforsen, eller kanske för att vattnet är betydligt kallare? Vad vet vi människor, men faktum är att fisken står där.

Då sjukdomen är överförbar till andra laxarter (t.ex. havsöring) borde man se detta som ett stort hot, då risken att denna underbara naturliga stam havsöring smittas av de sjuka laxarna bör vara stor. Jag vet att det hittas döda vilda havsöringar kring 5-6 kg i ån fulla med svampangrepp. Kanske smittade av lax eller havsöring från Bergeforsen. Häromdagen fick jag även en havsöring i Ljustorpsån med ett runt sår på ovansidan huvudet, något som beskrivs hos SVA som ett tidigt tecken på UDN (se länk nedan). Kanske början på ett långt lidande för den havsöringen.

Hur kan vi rädda Ljustorpsåns och Mjällåns havsöringar och övriga arter? Riskerar dessa naturliga bestånd att på sikt dö ut, kanske på grund av de extrema utsättningarna som görs i Bergeforsen för att ”kompensera” för naturlig reproduktion som människan förstört?

Film och artikel hos SVT:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/udn-utbrott-i-ljustorpsan

Artikel Sundsvalls Tidning:
http://www.st.nu/medelpad/timra/utbrott-av-fruktad-smitta-i-indalsalven

Beskrivning av UDN hos SVA:
http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Fisk/Sjukdomar-hos-fisk/Ulceros-dermal-nekros-UDN/

Andreas Östlund Hall
Sundsvall

Foto: Karin Grånäs, SGU Del av Mjällåns meandrande lopp. Biflöde till Ljustorpsån.

Foto: Karin Grånäs, SGU
Del av Mjällåns meandrande lopp. Biflöde till Ljustorpsån.

Det här inlägget postades i Andra älvar och sjöar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s